Spansk skogssnigel
Det är extra mycket sniglar i år. För att minska antalet klipper jag dem med sax. Ett klipp och snigeln dör snabbt och skonsamt. Att plocka upp resterna är onödigt och faktiskt ganska osmart anser jag. En död snigel försvinner nämligen på endast ett par dar. Dessutom lockar resterna fram de sniglar som gömmer sig bland växterna. När de kommer fram för att äta på sin döda familjemedlem kan man lätt klippa dem också. Det finns många åsikter när det gäller sniglar och bekämpningen av dem. En del strör salt på dem! Då dör de stackarna en långsam och mycket plågsam död. Andra lägger dem i frysen… En del häller kokande vatten över dem. Sen kan man ju alltid vattna med nematoder eller strö järnsulfat, eller sätta koppartråd, ja listan kan göras ännu längre. Täckodling sägs gynna sniglarna, men den sanningen är dubbel. För visst gynnas de av den fuktiga miljö täcket skapar, men samtidigt äter sniglarna hellre av de halvmultnade växtdelarna och låter rabattens blommor vara i fred. Något som tydligt märks här hos mig. Där jorden är täckt är snigelskadorna betydligt mindre.
Tänk vad vi människor kan ställa till. Vi avskyr dessa sniglar, men utan oss hade de aldrig kommit hit! (De första mördarsniglarna kom till Sverige på 70-talet med importerade växter.) Utan människans hjälp hade sniglarna snällt stannat i Spanien där de inte blir så äckligt många. Nu är det som det är. Jag försöker acceptera läget, men stundtals skäms jag över att vara människa. Synd att vi ska förstöra så mycket i miljön. Årets snigelinvasion har i alla fall gett Lilla B ett sommarjobb och därmed en egen inkomst. Hon får 10 öre för varje klippt snigel. Ser man något positivt i det negativa känns det lite bättre.
