Fänrikshjärta är en vanlig perenn i våra trädgårdar. Den är härdig och kan odlas i hela vårt långa land. Att den blommar från maj till september, ibland ännu längre, är underbart. Fänrikshjärta är en bra marktäckare som sprider sig snabbt där den trivs. Och det är lätt att rensa bort överflödiga plantor. Men det är skillnad på fänrikshjärta och fänrikshjärta. Det vita, ‘Aurora’, som här växer under ett silverpäron, är en av de bästa sorterna när det gäller marktäckning. ‘Aurora’ breder ut ett tätt, gråblått bladverk som är vansinnigt vackert i skugga, vilket för övrigt är just där fänrikshjärtan trivs som bäst.
Fänrikshjärtat är en busig ‘mormorsväxt’ som dyker upp lite här och var. Sådana gillar jag! Här tittar ‘Aurora’ fram mellan stenarna i muren. ‘Aurora’ har förresten ett extra finflikigt bladverk, vilket gör henne extra skir.
Fänrikshjärta Dicentra formosa ‘Aurora’
Fänrikshjärta Dicentra formosa ‘Luxuriant’
Det vanliga fänrikshjärtat, som de flesta känner till är gammalrosa. Bladverket är också lite grövre. Om jag hade varit tvunget att välja ett hjärta hade det nog fått bli detta, för det påminner om barndom och sommarlov för mig.
Fänrikshjärta Dicentra formosa ‘Bacchanal’
Vill man däremot ha ett hjärta som är riktigt mörkt i färgen, är ‘Bacchanal’ ett bra val. Blommorna är ganska små, men hänger från ovanligt höga stjälkar vilket gör henne super elegant. Bladverket är också extra skirt.
‘Bacchanal’ är försiktig i sitt växtsätt. Hon sprider sin matta på ett luftigt vis. Detta gör henne till en bra vävarväxt bland andra blommor. Hos mig växer hon tillsammans med pioner och lökväxter.
Har man olika hjärtan tillsammans får man snart en salig blandning eftersom de lätt korsas. Då dyker det upp hjärtan som kan se ut på alla möjliga sätt. Det är som med aklejorna. Och jag tycker det är så fint!
