Idag har jag känt en stark sommarlängtan. Så klart jag vill ha jul och sedan vår innan det blir sommar igen, men oj vad underbart det är när sommaren ligger på topp och fingerborgsblommorna svingar sina trollspön över rabatterna. Fast när jag tänker efter kanske det egentligen inte är själva sommaren jag längtar efter utan blommor. För i slutet av november börjar jag känna mig lite ensam där ute. Tur att det snart är advent och tid för julblommor.
Storklockan Campanula persicifolia är en riktig sommarpärla.
De senaste veckorna har jag sorterat bland mina foton och då är det lätt att drömma sig bort. Det är så fint när kvällssolens skuggor leker bland blommorna i trädgården sena sommarkvällar.
Och när enstaka blommor fångar en stunds uppmärksamhet i rampljuset innan dunklet lägger sig.
