I farmors vårträdgård blommade påskliljor, tulpaner och stora fält scilla på gräsmattorna. En underbar plats att vara blomsterälskande barn på. Farmors hus finns inte längre kvar, men i minnet blommar våren där än. Blir så glad när jag tittar på gamla foton. En del trädgårdar liksom fastnar i ens sinne, man tänker på dem ofta och kommer på sig själv med att längta dit. Och när man gräver i sin egen trädgård händer det att man upptäcker att man skapar liknande gröna rum som dem man längtar efter. Det är härligt att bära med sig fantastiska trädgårdar i minnet. De är ljusa minnen som är lätta att bära och som ger kraft och fin inspiration till allt nytt man skapar.
