På 1600-talet var människor som besatta av tulpaner. Alla som kunde ville se en tulpan blomma, och de som hade råd köpte lökar som kostade ofantligt mycket pengar. En enda lök kunde kosta en förmögenhet. Företeelsen kom att kallas “tulpomani”. För några år sedan blev jag också som besatt och satte massvis av tulpanlökar i min trädgård. Det resulterade i ett fantastisk blomsterhav som ni kan se på bilden. Ryggen värkte efter allt grävande, men jag gladdes otroligt mycket när tulpanerna blommade.
Det finns mycket skrivit om 1600-talets hysteriska tulpantid. Exemplen på priser och hur desperata folk kunde bli i sin jakt på lökar är häpnadsväckande. Häromveckan läste jag om ett fall där köparen inte hade några kontanter, utan var tvungen att betala i natura istället. Köparen fick punga upp med följande varor:
2 lass vete
4 lass råg
4 feta oxar
8 feta svin
12 feta får
2 fat vin
4 fat öl
2 tunnor smör
1000 pund ost (hur mycket är det?…strunt samma…)
1 säng med tillbehör
en packe kläder
Det hela avrundades med en silverbägare och den lycklige köparen kunde så plantera sin efterlängtade tulpan. Ja ni läste rätt. Detta var priset för en enda, EN ENDA tulpanlök!
Undrar just hur 1600-tals människorna tänkte när de kunde betala så ofantligt mycket. Eller kanske tänkte de inte alls. De kanske förälskade sig i denna underbara växt, och när hjärtat får bestämma blir priset mindre viktigt. Men ändå. Det är i alla fall roligt att tänka på det. Undrar vad vi gör i trädgårdslivet idag som man kommer att skratta åt i framtiden?
