Förra sommarn åkte jag förbi ett dike där det växte kardvädd. Vi stannade och jag tänkte att jag kunde ta några frön att så hemma. Men en snäll kvinna som såg mig hämtade en spade och grävde upp några plantor som jag fick. Hon hade massor av kardvädd och de växte lite här och var över hela hennes tomt. Jag blev jätteglad. Kardvädd är en mycket intressant och vacker växt som jag gärna odlar i trädgården. Särskilt när det börjar gå mot höst är kardvädden fin. Nu när jag ser plantorna i min rabatt tänker jag på besöket hos kvinnan som gav mig dem. Hon visade oss sitt hönshus med flera sorters höns i, ett stort körsbärsträd och hennes snälla colliehund som såg ut som Lassie.
Kardvädd Dipsacus fullonum
Kardvädd är en tvåårig växt försedd med pålrot. Pålroten gör att den är förskräckligt svår att gräva upp. Så egentligen vill jag inte låta fröerna trilla alldeles som de själva vill ner på jorden. Men jag känner mig kluven inför att klippa av dem. De är rekordsnygga i rabatten intill vallmokapslar och annat sensommarfint!
